Transcript of 32 Humility In Jesus Coming To Earth

Det första vi kan säga att vi ser i Jesu liv vad han gjorde på jorden var hans djupa anspråkslöshet. Människan är i grunden stolt. Vi är stolta över många saker. Vi är stolta över vår ras, vår uppväxt, vårt familjeträd. Vi kan vara stolta över vår utbildning, vårt vackra utseende, vår intelligens, vår kapacitet, våra talanger och gåvor, vår status, vårt hus eller vår bil. Det kan vara vad som helst, inflytelserika vänner.

När Jesus kom till jorden så tog han den lägsta platsen, som någon människa någonsin kan ta. Han kom som en tjänare till alla även fastän han var Gud, Gud manifesterad i mänsklig gestalt.

I detta ser vi storheten hos vår Gud. Vi kan se Guds storhet i så många underbara ting i skapelsen; stjärnorna, planeterna, snöflingorna, de små atomerna, som vi inte kan se med blotta ögat. Alla dessa saker är Guds under.

Men för den som läser skriften, för den sanne lärjungen till Jesus Kristus så är inte dessa under som visar Guds storhet. Det är den anspråkslöshet Gud visade när han kom tilljorden i mänsklig gestalt, när han tömde sig själv på de privilegier och den makt han hade som Gud och identifierade sig med vår fallna mänsklighet.

Bibeln säger i Joh 1:14 "Och Ordet blev människa och bodde bland oss, och vi såg hans härllighet". Den härligheten var långt större än den vi kan se i skapelsen av solen, månen och stjärnorna. Gud kom och blev en av oss.

Han kom inte på ett nedlåtande överlägset sätt som vår välgörare för att visa att var en stor person som ödmjukade sig att leva med oss. Nej han kom med verklig anspråkslöshet och gjorde sig som en av oss i alla stycken. Han blev gjord lik sina bröder i allt.

När vi en gång har sett denna härlighet i hans anspråkslöshet, så ser vi detta som en långt större härlighet än de under och tecken som Jesus utförde under sin tid på jorden.

Det här är det första området, som vi behöver se, när det gäller hur Gud vill att människan skall leva. I Jesu liv har vi ett exempel på hur Gud vill att vi skall leva.

Gud har i Jesus givit oss ett levande exempel.

Det fanns ingen gnutta av stolthet hos vår Herre Jesus Kristus. Han ville aldrig imponera på människor. Han ville aldrig få människor att betrakta honom som överlägsen andra.

Han var långt överlägsen varenda en. Han var deras skapare. Han var allsmäktig Gud. Han dolde hela den härligheten. Det enda dom kunde se var en enkel människa. Han levde som vilken vanlig människa som helst. Han kallade sig själv människosonen i betydelsen att han bara var en vanlig människa.

I detta ser vi Guds storhet. Han ödmjukade sig. Gud vill att människan skall leva i anspråkslöshet. I ett utav våra tidigare studier såg vi hur ondskan kom in i detta universum.

Det var genom att lucifer, ledaren för alla änglar, som i sitt högmod försökte upphöja sig själv. Eftersom han var fullkomlig i vishet och skönhet började han bli stolt över det och han sökte att komma ännu högre upp. Han vill upphöja sig över Gud, den allsmäktig själv.

Så fort denna tanke uppstod hos lucifer, så kastade Gud omedelbart ner honom. Gud är alltid emot stolthet vart helst han finner den. Bibeln säger, att Gud står emot de högmodiga, men de ödmjuka ger han nåd.

Är du en stolt människa? Det har ingen betydelse vad du är stolt över. Då står Gud ständigt emot dig. Stå emot är motsatsen till att backa upp. Gud backar inte upp stolta människor, och inte bara det. Han står emot dem. Han kämpar emot dem. Det var därför satan kastades ut. Det får inte finnas något högmod i himlen.

När satan kastades ner och människan skapades, så beslöt satan att infektera också människan med samma stolthet, som han hade. Nu är mänskligheten smittad med denna stolthet.

Varje barn som föds in i denna värld är infekterad med denna stolthet. Det är därför barnet, så fort det kan göra något, börjar slåss för sig själv och tala för sig själv.

För att frälsa människan från denna olyckliga stolthet kom Jesus och ödmjukade sig, för att lösa människan från detta gift. På samma sätt som vår synd har sin källa i lucifers högmod, så har frälsningen, befrielsen sin källa i att Jesus ödmjukade sig själv.

Det är tå olika slag av ande, som opererar i världen. Det finns ande av stolthet, som alltid försöker upphöja sig själv och trycka ner andra, visa att vi är större. Sen finns det en ande av ödmjukhet en Jesu ande, som alltid söker att gå nedåt.

Det är väldigt lätt för dig att se hur mycket du har av Jesu ande i ditt liv. Här är svaret. Du har lika mycket av Jesu sinne i dig, som du har av hans ödmjukhet och anspråkslöshet. Detta är det ofelbara uttrycket på andlig mognad.

Du växer andligt om du växer i anspråkslöshet. Det är allt, ingenting mer än detta. Många människor tror att andlig tillväxt innebär att jag växer i bibelkunskap, växer i användbarhet i att tjäna Gud här och där och överallt. Detta är inte nödvändigtvis ett bevis på mognad. Man kan ta miste här.

Många som arbetar för Gud växer inte andligen. De är mer aktiva och de växer egentligen inte andligen. Den person som växer andligen blir alltid mer och mer anspråkslös och ödmjuk.

När det gäller Jesus Kristus och det faktum att Gud i honom kom ner från himlen till jorden och blev människa är i sig ett oerhört bevis på ödmjukhet men när han blev människa vägrade han att bli kung.

Om Jesus hade kommit från himlen och blivit den största kungen på jorden, så skulle det fortfarande vara ödmjukhet. Det skulle ha varit ett oerhört stort steg från att vara Gud till att vara kung.

Men det underbara vi ser här är att han gick ännu längre. Han vägrade att bli kung. När människor försökte kröna honom sprang han sin väg. När han blev människa ödmjukade han sig och blev en tjänare till alla. Han blev som en slav. Han säger "Jag kom inte för att bli betjänad utan för att tjäna er".

Det är så här Guds är. Guds natur är att tjäna, hjälpa och välsigna människor och ju mer du har av Guds natur i dig, vad kommer du att göra? Desto mer kommer du att söka att tjäna, välsigna och hjälpa andra människor.

Du kommer inte att vilja ha mer för dig själv och se dig själv som stor. Tyvärr finner man bland dem som ser sig själva som kristna och bland kristna ledare väldigt ofta en ande av självupphöjelse. Detta är så tvärt emot Jesu ande.

Jesus upphöjde aldrig sig själv. Han sa till sina lärjungar att inte använda titlar. Han sa; ni måste vara som bröder och som alla andra. Ni är här för att tjäna varandra.

Jesus demonstrerade genom sitt liv att en persons position, förmögenhet, utbildning och familjestatus inte hade något värde. Det är bara ödmjukhet, som i första hand avgör ditt värde i Guds ögon.

Beakta det faktum att du och jag inte hade något val när det gällde vilken familj vi skulle födas i. Du valde inte den familj du skulle komma till, eller hur? Man kan säga att det var av en händelse helt utanför din möjlighet att påverka. Jag föddes in i en familj, som jag aldrig valde. Vi föddes du och jag i ett land, som vi aldrig valde, och till omständigheter, som vi inte kunde påverka.

Det finns bara en person född in i den här världen, som kund välja och bestämma i förväg var han skulle födas, när han skulle födas, i vilken byggnad och stad, och i vilken familj. Det var Jesus Kristus.

I himlen kunde han ha planerat sin födelse, den exakta platsen, den exakta tiden, den exakta familjen, och vad valde Jesus? Han valde en fattig okänd snickares familj på en plats kallad Nasaret, som hade ett mycket dåligt rykte i Israel. Det var en mycket fattig familj. Josef var en snickare.

Inte bara det. Jesus var den ende som kunde bestämma var exakt han skulle födas, vilken plats valde han? Jo, ett stall. Ett ensamt stall där åsnor kor och andra djur hade sitt tillhåll, en smutsig plats. Det var platsen han valde.

När du läser Matteus första kapitel så ser du hans härstamning. Människor är stolta över sin härstamning. Han valde ett familjeträd där det fanns en kvinna Tamar, som begick äktenskapsbrott med sin svärfar. En annan person i det familjeträdet var Rahab, som var en prostituerad i Jeriko. En annan Var Rut, en släkting till Mohab, som var ett resultat av incest läser vi i 1:a Mos 19. Där fanns också Batseba, som David begick äktenskapsbrott med.

Det här är den härstamning, som Jesus valde. Varför valde Jesus denna typ av förödmjukande härstamning och den blygsamma platsen att födas på? Därför att han ville komma under oss alla som en tjänare. Kom ihåg min vän att det här är den natur Gud vill att du skall ha, att gå under alla för att tjäna och välsigna dem.