Transcript of 41 Jesus speech was always loving

Än en gång ska vi se på, det enda exemplet som finns, på en fullkomlig människa, nämligen Jesus Kristus. Vi skall se speciellt på den kärlek, som präglade honom.

Vi har sett i tidigare studier att Jesu kärlek inte visade sig i sentimentala ord, utan i det faktum att han satte värde på människor. Han hade medlidande med människor.

Människor var viktigare för Jesus än materiella ting.

Jesu kärlek kan ses i det faktum, att han var villig att dö för att rädda oss människor från våra synder. Gud älskade världen, så att han gav den sin ende son. Det största beviset på Guds kärlek ligger i detta, att han gav sin egen son för att dö för oss.

Jesus sa, att ingen har större kärlek, än den som ger sitt liv för sina vänner. Det var inte bara fysiskt, som Jesus dog. Varje dag dog han från sig själv i relationen till andra människor. Detta är det kors, han säger till oss, att vi skall ta på oss varje dag.

Det största beviset för min kärlek till någon är, att jag är villig att dö från mig själv, från mina rättigheter, från mitt rykte, och från mina egna intressen i relationen till den personen.

Allt som är mindre än detta är inte kärlek. Världen är full av människor, som söker sitt eget. Man tänker alltid, vad är fördelaktigt för mig. Det är, att använda människor för egna syften.

Äkta kärlek gör att jag blir mer intresserad av den andra personen, och inte intresserad av vad jag kan få ut av den andra för egen del. Om vi inte renar oss från denna smuts, som finns hos oss alla i vårt kött och i vår ande, så kommer vi inte att kunna älska andra med Guds kärlek.

Vi måste be den Helige Ande att ta bort ifrån oss, ja hjälpa oss att korsfästa dessa felaktiga attityder, så att vi kan älska människor med Guds kärlek. Detta förklarar varför Jesus aldrig var irriterad på människor, även om dom var oputsade eller dumma eller gjorde misstag och var tröga. De gick honom aldrig på nerverna eller gjorde honom upprörd.

Varför blir du irriterad på dessa saker, som du ser hos andra? Jag skall svara på det. Du är inte villig att dö från dig själv. Det är orsaken. Du känner inte kärleken. Vi sjunger om kärleken. Vi tala om den, men vad är beviset på kärlek? Jo, att jag är villig att dö.

När jag ser att något är oordnat, slött eller ohyfsat hos en person, så är jag villig att dö. Jag måste älska honom först. Men säger du, skall vi inte förmana honom och rätta till det som är fel? Jovisst! Jesus gjorde det också. Men varför accepterade folk när Jesus visade dom till rätta, men inte när fariséerna gjorde det.

Varför var det skillnad när Jesus talade. När han sa något lyssnade man, men inte när fariséerna sa något. Det var därför, att de såg, att Jesus älskade dem. När människor ser att du älskar dem, så kan de acceptera din tillrättavisning. Det är när vi inte älskar människor men ändå tillrättavisar dom, som vi är likt fariséerna.

Om jag är irriterad på en person, så jag passar jag inte att korrigera honom. Då måste jag istället korrigera mig själv. Jag måste vara fri från min otålighet först. Men hur många människor är det, som ser det här?

Förstår du, att du måste korrigera din otålighet och din irritation och din brist på kärlek, innan du korrigerar slöheten, oaktsamheten och oordningen hos andra? Jesus sa, "Ta först ut bjälken i ditt eget öga. Då kommer du att se så klart, att du kan ta ut flisan ur din broders öga".

En fullkomlig person kan lätt stå ut med ofullkomliga människor. Jesus var fullkomlig. Det var därför som han, fastän han levde i en rakt igenom ofullkomlig värld, kunde stå ut med felande människor.

Vi som själva är ofullkomliga, varför kan vi inte stå ut med varandra? Jag skall säga dig orsaken min vän. Det är därför, att vi är ofullkomliga. Men ju mer vi tar upp vårt kors och dör från oss själva, desto mer närmar vi oss fullkomligheten.

Vi blir då mer och mer tålmodiga, och vi kommer mer och mer att kunna tolerera misstag hos andra. Vi får förmågan att förlåta. Vi blir inte upprörda och irriterade. Vi säger, vad betyder det om tusen år. Den där lilla saken du blir upprörd över betyder ingenting i ett längre perspektiv.

Du kommer att se saker och ting från evighetens synvinkelt. Du kommer att förstå att den där personen behöver bli mer älska. Du bryr dig inte om att han har gjort ett misstag. Många föräldrar blir irriterade på sina barn. Tror du att dom verkligen älskar dem?

Jo, dom älskar dem tillräckligt för att föda dem, ge dem kläder och ge dem utbildning. De kan offra mycket för barnen, men om barnen gör något som blir obekvämt för föräldrarna, så blir dom upprörda.

I alla våra relationer, så måste vi dö. Det är när vi älskar en person, som vi kan visa den personen till rätta. När bjälken är borta ur mitt eget öga, är jag kapabel att ta ut grandet ur min broders öga.

Lägg märke till Jesu kärlek i det sätt han talade till människor. Vårt tal avslöjar, vad som finns i vårt hjärta. Jesus sa, "vad hjärtat är fullt av talar munnen". Vad som finns i ditt hjärta kommer fram, när du talar. Du kan inte dölja det i längden.

Varför förringar vissa människor andra, fäller yttranden och anmärkningar, som sårar dem? Varför gör dom det? Jo, eftersom dom inte är lik Kristus. Dom älskar inte. Jag undrar om de ens är födda på nytt. De tycks inte ha någon känslighet över att säga elaka saker om andra. Det är sorgligt. De fäller sårande yttranden. Man ser det ibland mellan makar, att dom ger skarpa stingande anmärkningar till varandra.

Jesus gjorde aldrig detta en enda gång. Men han visste ändå att tillrättavisa skarpt. Han vände sig en gång till Petrus och sa, "Gå bort ifrån mig Satan". Han sa inte detta argt eller irriterat. Han sa detta för att hjälpa Petrus att förstå, att det han sa för att hindra honom att gå till korset var sataniskt. Gud ville att Jesus skulle gå till korset, och det här var Satan, som försökte hindra Jesus genom Petrus.

Han diskuterade aldrig sina lärjungars svagheter bakom deras rygg. Är det inte förvånande, att under de tre år han var tillsammans med dem, så diskuterade han inte ens Judas Iskariot med dom andra elva lärjungarna.

Han avslöjade aldrig Judas under alla dessa år. Beviset på detta är, att lärjungarna inte visste vem som skulle förråda honom. Det framgick under den sista måltiden, när Jesus sa, att en av dem skulle förråda honom. Ingen av lärjungarna hade fått reda på vem det var. Dom undrade, Herre inte är det väl jag?

Nej, Jesus var inte sådan, att han talade bakom ryggen på människor. Han var ingen skvallrare. Många troende är skvallrare och baktalare. Vet du varför? De har inte sett Guds härlighet. De har inte sett Guds kärlek och godhet i Jesus.

Många talar om att vara fyllda med den Helige Ande, att ha övernaturliga upplevelser, att ropa och prisa Gud, men dom har inte blivit fria från att tala illa om andra och från att skvallra. Vi behöver se Jesu härlighet, annars kan vi inte bli lik honom. Den Helige Ande vill visa oss hur Jesus levde, och sedan säger han, låt mig göra dig lik Jesus. Han säger inte, var lik honom utan, låt mig göra dig lik honom.

Tänk dig att den Helige Ande bara skulle visa dig Jesu härlighet och sedan säga, bli lik honom. Du skulle då ge upp i missmod och säga, Herre det kan jag inte. Men det är inte vad den Helige Ande säger.

Den Helige Ande visar oss skönheten i Jesu sätt att tala, och säger sedan till oss, min son/min dotter vill du tillåta mig att göra även ditt tal gott och kärleksfull. Vill du låta mig kontrollera din tunga från nu och i framtiden? Vill du låta mig kontrollera ditt tal från och med nu?

Detta är Andens fullhet. Andens frukt är självkontroll. Vi kan bli fyllda med den Helige Ande, så att vi aldrig sårar någon med våra ord. Han leder oss i att dö från oss själva.

Jesus använde sin tunga på ett positivt sätt till att uppmuntra och tillrättavisa. Han gjorde sin tunga till ett instrument i Guds händer.

Vi kan läsa en underbar vers i Jes 50:4, där det sägs ett viktigt ord om Jesu tunga. Det sägs där, Herren, Herren har givit mig en tunga med lärdom, så att jag förstår att genom mina ord styrka den trötte.

Tänk om du kunde ha en sådan tjänst. Du behöver inte vara en predikant. Du kanske aldrig kommer att stå i en talarstol, men att tjäna med de rätta orden för missmodiga människor.

Vet du hur många missmodiga och trötta människor, som kommer i din väg under en dag? Hur många människor tror du att du möter på en dag på ditt kontor eller i ditt bostadsområde? Det måste vara en del, och somliga av dom är trötta. Har du ett ord för dom eller bara skvallrar du, baktalar och pratar om vädret och diskuterar politik. Dessa du möter blir då kvar i sitt tungsinne.

Gud vill använda din tunga till att tala uppmuntran och ibland också ett ord för att visa tillrätta. Jesus använde också sin tunga som ett svärd för att hugga ner stolthet.

Tänk vad den romerske officeren blev uppmuntrad, när Jesus sa att han inte tidigare hade mött en sådan stark tro, eller den kanaaneisk kvinnan när Jesus prisade henne för hennes tro. Detta kan du läsa om i Matt 8 och Matt 15.

Tänk också på den syndfulla kvinnan i Simon den spetälskes hus i Luk 7, hur hon blev prisad av Jesus, när hon tvättade hans fötter, eller Maria hur hon blev prisad för sin självuppoffrande gåva. De skulle aldrig komma att glömma dessa ord från Jesus.

Tänk vad Petrus blev styrkt av Jesu ord "Jag skall be för dig", bara några få ord, men vilken styrka. Många andra måste ha fått höra liknande ord från Jesu läppar. Det kan komma också från dina läppar, om du ber den Helige Ande att ge dig kärleken från Gud för människor.