Transcript of 70 Proving God's Perfect Will (3)

Vi skall börja med att repetera det, som vi har behandlat i våra två senaste studier. Vi har talat om, hur vi skall finna Guds fullkomliga vilja för våra liv, i de olika beslut vi måste fatta i livet.

Genom att ställa frågor inför olika avgöranden, kan vi få våra liv att bli maximalt effektiva för Gud. Frågorna vi ställer oss själva hjälper oss att bli säkra på vad, som är Guds vilja för oss.

I nya förbundets tid talar inte Gud till oss i första hand genom profeter eller med en röst från himlen, utan genom vårt förnyade sinne. Bibeln säger i Rom 12:2, "Anpassa er inte efter denna världen, utan låt er förvandlas genom förnyelsen av era tankar, så att ni kan avgöra vad som är Guds vilja: det som är gott behagar honom och är fullkomligt".

Kunskap om vad ordet och säger och ett förvandlat sinne är som vi ser nödvändigt för att finna Guds fullkomliga vilja. Det är den grund vi bygger på.

Dessa tolv frågor hjälper oss, när vi skall avgöra, om något är Guds vilja. Vi har redan behandlat sju av dem. Vi repeterar dem och går sedan vidare till den åttonde frågan.

1. Är det här något, som är i kontrast till Jesu eller apostlarnas undervisning eller till andan i nya testamentet, så långt jag vet?

2. Är det här något, som jag kan göra med ett rent samvete?

3. Är det här något, som jag kan göra för att ära Gud?

4. Är det här något, som jag kan göra tillsammans med Jesus?

5. Kan jag be Gud välsigna mig när jag gör det här?

6. Kommer det här jag gör, att trubba av min andliga skärpa på något sätt?

7. Kommer det här jag gör, att vara till nytta och uppbyggligt, så långt jag vet?

Fråga 8. Skulle jag vara lycklig, om jag höll på med detta, den stund när Jesus kom tillbaka till jorden?

Om Jesus kom tillbaka, när du är sysselsatt med denna speciella sak, som du planerar att gör, skulle du då skämmas över vad du gör, eller skulle du vara fullkomligt lycklig?

1 Joh 2:28 säger, "Ja, mina barn, förbli i honom, så att vi kan stå frimodigt när han uppenbarar sig och inte behöver vända oss bort i skam vid hans ankomst". Det kommer att finnas människor, som kommer att rygga tillbaka inför honom och skämmas, för att de har gjort så mycket, som vanärar Herren.

Tro inte att Jesus blir lycklig över vad du gör, bara för att det är ett kristet arbete. Det finns så många olika sorters "kristet arbete" i världen idag, och du måste veta vilket speciellt arbete, som Herren vill att du skall göra.

Den nionde frågan är en mycket viktig fråga speciellt för yngre människor. Jag menar de, som är unga andligt sett och inte har mognat så långt i Herren.

Fråga 9. Vad tycker de mer mogna och visa bröderna om detta?

Låt mig visa dig tre skriftställen. Ords 11:14 säger, "Där ingen rådklokhet finns kommer folket på fall, men där de rådvisa är många, där går det väl". Där det finns många rådkloka finns det en trygghet, därför att där finns dom som kan se, det du funderar över utifrån andra aspekter, än de du tänkt på själv. Speciellt gäller det här andliga aspekter, så det är bra för oss att konsultera visare och mognare bröder.

Det sägs också i Ords 15:22, "Där rådplägning fattas blir planerna om intet, men bestående blir de, där de rådvisa är många". Så om du har lyckan att ha gudfruktiga rådgivare hos dig, så är det bra att lyssna på deras åsikter. Vi behöver inte bli slavar under deras åsikter, men det är bra att lyssna på deras råd.

Ords 24:6 säger, "Ja, med rådklokhet skall man föra krig, och där de rådvisa är många, där går det väl". Så det är av stort värde att ge akt på vad andra tycker i den specifika frågan.

Fråga 10. Kommer det jag gör, att vanära Gud och förstöra mitt personliga vittnesbörd, om andra kände till det?

Du kanske överväger en handling, som ingen annan kommer att få veta något om. Det kanske är en hemlig sak eller något, som det är mycket liten risk att andra kan upptäcka. Men detta är inte frågan utan frågan är, "om någon upptäcker det", skulle det vanära Gud eller förstöra mitt vittnesbörd?

Om du säger, så länge jag håller det hemligt är det okey, men om andra får reda på det, då blir Guds namn vanärat och mitt vittnesbörd förstört. I så fall är det bästa för dig att du helt och hållet undviker att göra detta, eftersom det är något du skäms över eftersom du inte vill att andra skall veta det.

Fråga 11. Om jag gör detta, riskerar det, att få andra att komma på fall, om dom kände till det?

Du kan ju säga som Kain, jag är väl inte ansvarig för min broder. Men Herren säger, att det är du! Vi har ansvar för våra bröder. Paulus säger, att om något som jag gör får min broder att snubbla och falla, så vill jag inte alls göra det.

Se t ex i Rom 14:13, "Låt oss därför inte längre döma varandra. Istället skall ni se till att ni inte kommer någon broder att snava eller falla". Vidare säger 1 Kor 8:9, "Se bara till att den frihet ni kan ta er inte blir till skada för de osäkra".

Det är alltså två saker vi skall fråga oss, om människor visste om det jag gör, skulle det vanära Gud och/eller orsaka att andra kom på fall?

Om något vanärar Gud, så skall vi undvika att göra det. 2 Kor 8:21 säger, att vi inte bara skall vara noggranna i vad, som är rätt inför Gud. Det är också viktigt, vad som är rätt inför människor. Vi skall inte orsaka någon enda att snubbla eller falla, genom det sätt vi lever eller handlar. Paulus sa, att han inte ens ville äta kött, om det skulle orsaka någons fall.

Fråga 12. Känner jag mig fri i min ande att göra detta?

Det här är den sista frågan. När jag har ställt alla dessa frågor så kan denna fråga slutligen bli den som avgör vad jag skall göra. 1 Joh 2:27 säger, "Men i er förblir den smörjelse, som ni har fått av honom, och ni behöver ingen lärare. Ty hans smörjelse undervisar er om allt - den talar sanning och inte lögn. Gör som den har lärt er: förbli i honom."

Ni behöver ingen, som undervisar er. Smörjelsen lär er allt vad ni behöver veta. Det är den Helige Ande, som vittnar i vår ande att någonting är i linje med Guds vilja.

När du nu har ställt dig själv dessa tolv frågor, så kommer du att inse mycket klart i ditt sinne, om någon handling du överväger är Guds vilja eller inte. Låt oss gå igenom det hela igen:

1. Är det något, som är i kontrast till Jesu eller apostlarnas undervisning eller till andan i nya testamentet, så långt jag vet.

2. Är det något jag kan göra med ett rent samvete?

3. Är det här något jag kan göra för att ära Gud?

4. Är det här något jag kan göra tillsammans med Jesus?

5. Kan jag be Gud välsigna mig när jag gör det?

6. Kommer det jag gör att trubba av min andliga skärpa på något sätt?

7. Kommer det att vara till nytta och uppbyggligt, så långt jag vet?

8. Skulle jag vara lycklig, om jag höll på med det den stund Jesus kom tillbaka till jorden?

9. Vad tycker andra kristna, som har större mognad och vishet om det jag överväger?

10. Kommer detta jag gör att vanära Gud och förstöra mitt personliga vittnesbörd, om andra kände till det?

11. Om jag gör detta, riskerar det att få andra att snubbla och falla, om dom kände till det?

12. Känner jag mig fri i min ande att göra det här?

När vi har ställt alla dessa frågor och fått ett positivt svar kan vi gå framåt, för bibeln säger i Rom 8:6, att Andens sinnelag betyder liv och frid. Om du har frid i din ande när du går framåt, så är du i Guds fullkomliga vilja.