Transcript of 34 Humility In Jesus Death

Nu skall vi se ytterligare på ödmjukheten hos Jesus. Han ger oss sig själv, som ett exempel att följa. Det är viktigt för oss att följa Jesu exempel, eftersom Gud säger, att han ger sin nåd bara åt dem, som är ödmjuka.

På kvällen dagen innan Jesus korsfästes, läser vi i Joh 13, hur han tvättade lärjungarnas fötter och sa, att när nu jag, som ni kallar herre och mästare, har tvättat era fötter, så skall också ni göra detsamma med varandra.

Vad betyder det här? Många har tänkt, att vi alla skall ta tvättfat och tvätta varandras fötter, trots att vi använder sockor och skor. Det blir en meningslös ritual. Vad var det egentligen Jesus gjorde den här dagen? Om alla lärjungarna hade haft sockor och skor, som vi har idag, hade det absolut inte varit något behov av att tvätta deras fötter.

Varför tvättade han deras fötter? Det var inte en religiös ritual han gick igenom. Det

var en nödvändig handling. Han såg behovet att göra ett smutsigt jobb, och han gjorde det för lärjungarna.

Han sa, "Om nu jag, som är er Herre och mästare, har tvättat era fötter, är också ni skyldiga att tvätta varandras fötter. Jag har gett er ett exempel, för att också ni skall göra, som jag har gjort för er," Joh 13:15.

I en mening kan vi säga att Jesus mötte lärjungarnas fysiska behov genom att göra ett smutsigt jobb för dem. Så vad har han uppmanat oss att vi skall göra? Han har sagt att vi skall vara villiga att göra smutsigt jobb för varandra, när det är nödvändigt, inte att gå igenom en ritual.

Motsvarigheten idag till att "tvätta lärjungarnas fötter" kan vara att städa toaletterna i gudstjänstlokalen. Det är en fråga om att se ett speciellt behov och att sedan möta det.

Det Jesus gjorde här, var typiskt för hela hans liv. Jag tror, att hela hans liv var ett liv där han var en tjänare för alla. Vi får inte veta, hur han levde under trettio år i sin hemstad Nasaret, men vi kan föreställa oss hur han levde.

Han måste ha levt och tjänat andra, tjänat sina bröder, sina systrar, Maria och sina grannar och varit villig att göra vilken uppgift som helst för vem som helst, och se varje behov och varit snabb att möta det.

I det här ser vi Jesu ödmjukhet, och hur Gud vill att människan skall leva. Min käre vän, det här är, hur Gud vill att du skall leva. Om du kan se det här och bli gripen av Jesu härlighet kan ditt liv bli förvandlat.

Var inte orolig, om andra kristna runt omkring dig inte lever så här. Döm dem inte, hitta inte fel hos dem. Det är inte vår uppgift. Gud är allas domare. Vi behöver inte döma någon.

Du kan bli så här som Jesus. Du kommer att bli så lycklig. Jesus sa i Joh 13:17, efter det att han uppmanat oss att ha den här tjänarattityden, att om vi vet det här kommer vi att bli verkligt lyckliga om vi också handlar på det här sättet, d.v.s. inte bara har ett rätt tankesätt utan också praktiskt utför självuppoffrande gärningar. Det liv som Jesus beskriver är ett liv av högsta lycka.

Du blir inte lycklig om du sitter, som en stor maharadja på en stol, och låter andra betjäna dig. Om du verkligen vill bli lycklig, var en tjänare! Jesus identifierade sig med dem, som var lägst på samhällsskalan på den tiden. Han rörde sig bland dem, som om han var likställd med dem.

Har du sett fiskarna vid Indiens kust? Om du åker till en mängd platser längst kusten kan du se fiskare, som lägger sina nät. På vilken samhällsnivå lever de? Dom betraktas, som tillhörande det lägsta samhällsskiktet.

Petrus, Johannes och Jakob var som dom här fiskarna. Om du undrar vilka dessa lärjungar var, så gå ut och se på dom här fiskarna, som går ut i sina små båtar och kastar nät. Jesus associerade sig med dem.

Jesus umgicks inte bara med människor, som hade låg samhällsstatus, utan också med dem som hade låg moralisk status som prostituerade, drinkare, och bedragare. Han var utan synd och fullkomlig, men han rörde sig bland dessa.

Han var inte rädd för att bli kallade vän till syndare. Han uppträdde heller aldrig så, att någon syndare kände sig besvärad p.g.a. hans helighet. Ett kännetecken på en ödmjuk person är, att han aldrig får någon att känna sig obekväm. Han får dig alltid att känna dig avspänd i hans närvaro, även om han är helig. Jesus var sån.

Fariséerna däremot var inte sådana. Dom var strama och lät ingen komma nära dem, eftersom de ansåg sig själva så heliga. Jesus var inte sån. Han umgicks med dom lägsta människorna, och fick dem att känna sig hemma.

Han umgicks så obesvärat med sina lärjungar, att Petrus kände sig fri att ibland tillrättavisa honom och ge honom råd. Kan du tänka dig det, att lärjungarna kände sig fria att ge Jesus olika råd, att t ex säga, vi tycker att du skall göra det eller det.

Hur är det idag med många kristna ledare? Ser du dem blanda sig med gemene man på det sättet? Nej, kristenheten i vårt land har inte demonstrerat, hur Jesus levde på jorden. Vi har misslyckats. Vi måste erkänna det.

Men du, som tar del av den här förkunnelsen, kan leva annorlunda. Du kan bli den, som demonstrerar i ditt kristna liv, hur Jesus vandrade i ödmjukhet. Om vi gör det här var och en lite i sänder, så kommer vårt land åter att få se sann kristendom demonstrerat av människor, som lever som Jesus.

Se på Jesu ödmjukhet på det andliga området. I Getsemane var han under oerhörd press. Bibeln säger i Matt 26:38, att Jesus var djupt bedrövad ända till döds. Hur agerade han i denna situation? Han var inte i självtillräcklig och menade, att han inte behövde hjälp av någon. Han kallade på Petrus, Johannes och Jakob och sa, bed med mig.

Tänk dig att säga, bed med mig. En stolt person skulle aldrig fråga någon om hjälp i bön. Han skulle istället mena, att han inte behövde någons böner.

Men Jesus, Guds son, som levde ett så perfekt liv frågade dessa enkla, oförståndiga lärjungar, som hade så många svagheter, om dom ville be med honom. Han sa, "Min själ är bedrövad ända till döds. Stanna här och vaka med mig". Jesus var medveten om sin svaghet som mänsklig varelse, och han sökte gemenskap med sina lärjungar i bön.

Gör du det, eller är du självtillräcklig? Du ser min vän, hur långt ifrån Jesu ödmjukhet vi befinner oss. Vi är inte är ärliga och medger, att vi ingenting är. Det är också orsaken till, att Guds kraft inte kan manifesteras genom våra liv.

Vet du varför Guds kraft manifesterades på ett sådant fantastiskt sätt i Jesu liv? Jo, därför att han erkände, att han var ingenting i sig själv. Han levde inför sin Fader som ingenting och Fadern kunde visa all sin makt genom Kristus.

Det finns bara två andar, som opererar i världen. Den ene reser sig upp, och den andre går neråt, upp i betydelsen upphöjer sig själv och ner i betydelsen ödmjukar sig själv. Det är Lucifers ande och Kristi ande.

Den här anden, av att upphöja sig själv, finns även i kristendomen. I kristna kyrkor och organisationer finner man människor, som trycker ner varandra och kliver på varandra för att kunna nå högre och högre positioner. Vad är det för ande? Är det Kristi ande? Nej det är Lucifers ande. Det är Satans ande. Är inte det sorgligt?

Jesus kom i en ande av, att ödmjuka sig själv och gå nedåt. I detta kan vi identifiera en sann Jesu lärjunge. Denne har absolut ingen önskan att upphöja sig, att bli stor och väldig i den kristna kyrkan eller i världen. Han vill bara gå nedåt. Han vill välsigna andra. Han vill inte upphöja sig över någon enda människa någonstans.

Till slut ser vi. hur Jesu ödmjukhet kommer till en fullkomlig avslutning i hans död. Jesus fick aldrig någon rättvisa i sin rättegång. Han blev förödmjukad, förlöjligad, hånad och behandlad som världens avskum.

Här ser du hans ödmjukhet. Han kallade inte på änglarna för att få hjälp. Han kunde ha kallat på sjuttiotvåtusen änglar med bara ett enda ord. Varför gjorde han inte det? Nej, han ödmjukade sig själv. Han grabbade inte åt sig något. Under hela sitt liv öppnade han sina armar och gav till andra, och till slut öppnade han sina händer för att bli fastnaglad på korset.

Det här är den väg Jesus gick, och det här är den livsstil Gud vill att du och jag skall ha. Vi skall leva med öppna händer inte med en knuten näve, för att strida med andra. Nej, med öppna händer skall vi kunna ge upp våra rättigheter utan att döma andra. Vi överlåter åt Gud att döma. Jesus sa en gång i Joh 8:15 "Jag dömer ingen".

Han underordnade sig den förödmjukande död, som hans Fader hade planerat för honom. Det betydde ingenting hur han blev dödad. Han accepterade det. Han var lydig intill döden.

Min kära vän, det här är den verklige Jesus i skriften. Han blev inte ärad, som en berömdhet eller en filmstjärna som många av dagens evangelister. Istället blev han förkastad och föraktad och spikad på ett kors.

Det här är sann kristendom. Äkta lärjungaskap är inte en populär stor sak. Bibeln säger "Det som är högt i människors ögon är avskyvärt inför Gud". Låt oss se på Jesus och gå nedåt, som han gjorde.